Har alltid haft ett stort öga för shopping och har väl ibland till och med varit på gränsen till överdriven shoppingglad där jag alltid har spenderat lite för mycket kläder på produkter snarare än på upplevelser, som man kanske borde göra. Dock så har jag mått ganska dåligt och min samtalsterapeut förklarade till och med för mig att jag nog har använt shoppingen som någonting att gömma mig bakom, någonting som har gett mig åtminstone tillfällig lycka. Så därför har det blivit att jag har gjort just det. Sen är det klart att det kanske inte alltid exakt är riktigt lika enkelt men i vissa fall är det helt enkelt bara mer komplicerat än så.

Nu har jag försökt att minska på min shopping och det känns inte lika jobbigt som tidigare. Efter samtalen med min samtalsterapeut som jag gått till i flera månaders tid nu så mår jag bättre också. Kan inte säga att jag mår helt bra men kan definitivt säga att jag mår bättre, för det gör jag. De regelbundna besöken till Kognitiva PT AB är dock väldigt efterlängtade och ibland längtar jag bara efter att få träffa min samtalsterapeut för att få prata ut, för att det känns som att hon är den enda som förstår och som verkligen lyssnar. Som inte bara säger till mig att rycka upp mig utan som försöker förstå mig och ger mig verktyg för hur jag kan tänka istället när de där negativa tankarna och känslorna kommer.